Har verkligen haft en skit dag, sen kommer ju det värsta. Hela mitt liv har jag bott med min morfar, eller han har bott tillsammans med min mormor i en "gäststuga" på våran tomt. Han har ALLTID varit den som ställt upp för mig, oavsett vad. Tänk er, att jag ville bli skådespelerska och vara med i filmer. Vad gjorde inte min morfar då? Jo han anmälde mig till olika hemsidor och skaffade massa kontakter. Tillslut fick vi napp och morfar tog med mig till min första audition. Jag fick rollen och han var så galet stolt. Han har följt med mig ÖVERALLT. Men nu har han och mormor flyttat. Okej tänker ni, han har flyttat. Men han har flyttat till Thailand. Utav alla ställen. Ni förstår inte hur mycket jag saknar honom. Han är min bästavän på riktigt alltså. Tänk er att inte kunna gå till, eller prata med personen som alltid lyssnar på en och som alltid finns där. Den ända personen som man kan lita på.